Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har anvÀnt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har lÀst pÄ Beteendevetenskapliga programmet och pÄ Programmet för VÀlfÀrdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fÄnga deras vÀg ut pÄ arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjÀlp av teorier om flexibilitet, sociala roller och kÀnslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvÄrar etableringen pÄ arbetsmarknaden, dÄ arbetsgivarna har svÄrt att veta vad utbildningarna innebÀr.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

I Danmark finns i princip inget anstÀllningsskydd reglerat i lag och den lagstiftning som existerar ger arbetstagarna ett minimalt skydd mot uppsÀgningar. Samtidigt kÀnner sig danskarna tryggare pÄ arbetsmarknaden Àn vad svenskarna gör. Denna uppsats utreder hur det danska anstÀllningsskyddet ser ut i jÀmförelse med det svenska anstÀllningsskyddet. En viss jÀmförelseav andra variabler pÄ arbetsmarknaden har ocksÄ skett. Utredningen utger sig inte för att ge en heltÀckande bild av den danska lagstiftningen, snarare en introduktion och grov jÀmförelse mellan den danska arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknaden med fokus pÄ anstÀllningsskyddet.

(O) Synliga pÄ arbetsmarknaden "Invandrarkvinnors intrÀde pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det Àr att ta sig in pÄ arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen..

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in pÄ arbetsmarknaden och fÄtt ett arbete utifrÄn sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsÀtt och utifrÄn sin egen förmÄga har kommit in pÄ arbetsmarknaden. Hinder och framgÄng som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska vÀrlden.  .

Invandrarkvinnor Àr den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor Àr Àven den grupp som utsÀtts för mest diskriminering pÄ arbetsmarknaden bland annat pÄ grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tio invandrarkvinnor sjÀlva upplever sin situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Syftet Àr vidare att undersöka vilka förutsÀttningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjÀlpt dem att komma in pÄ arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrÄn tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vad elever som har gÄtt ett program inom gymnasiesÀrskolan fÄr för vÀgledning mot arbetsmarknaden under skoltiden samt efter avslutade studier..

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

Syftet med studien var att undersöka huruvida etableringsreformen förbÀttrat nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar för etablering pÄ arbetsmarknaden samt om Arbetsförmedlingens insatser ökat nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar för etablering pÄ arbetsmarknaden. Studien bygger pÄ insamlad statistik samt intervjuer som belyser nyanlÀnda flyktingars arbetsmarknadsmÀssiga situation före samt efter reformens införande inom etableringsuppdraget i JÀmtlands lÀn. Resultatet visar att 24 mÄnader efter reformens införande har nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar inte ökat markant pÄ arbetsmarknaden i JÀmtlands lÀn. Dock har Arbetsförmedlingens insatser inom etableringsuppdraget koncentrerats och förutsÀttningar finns i allt högre grad för etableringsuppdragets framgÄng samt lika behandling nationellt. Studiens slutsats Àr att insatserna inom etableringsuppdraget samt den snabba kontakten med Arbetsförmedlingen kan anses förbereda nyanlÀnda inför etablering pÄ arbetsmarknaden.